(1605 - January 1638) was a Flemish genre painter active in Flanders and the Dutch Republic in the seventeenth century. At a young age Brouwer, probably born as Adriaen de Brauwer in Oudenaarde, moved perhaps via Antwerp to Haarlem, where he became a student of Frans Hals alongside Adriaen van Ostade. He also was active in stage acting and poetry. He stayed in Haarlem and Amsterdam until 1631, when he moved back to Antwerp in the Spanish Netherlands. There, he became a member of the Guild of St. Luke in 1631-1632, as well as the rhetoricians's chamber De Violieren. Tradition has it that Brouwer himself spent much time in the alehouses of Flanders and Holland. His works are typically detailed and small, and often adopt themes of debauchery, drunkenness and foolishness in order to explore human emotions, expressions and responses to pain, fear and the senses. The Bitter Tonic is an example of the type of work that depicts such responses, in this case the sense of taste. His work was well liked, to the point that forgeries were sold in his own time. Both Rubens and Rembrandt owned a number of his works. Nevertheless, Brouwer appeared in financial trouble throughout his life. He died at the early age of 32 in Antwerp, where he was first buried in a common grave.  Related Paintings of Adriaen Brouwer :. | Smokers in an Inn. | Two Peasants | Das Schlachtfest | Streitende Bauern in einem Wirtshaus | Youth Making a Face |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Francesco Peluso
Italian, 19th century
Jean Cotelle
Jean Cotelle Jean Cotelle, 'the younger', was a painter and engraver, born in Paris in 1645. He received his early instruction from his father, Jean Cotelle, and eventually visited Italy. On his return he devoted himself to his profession, producing historical paintings, miniatures, and occasionally etchings. His chef-d'oeuvre was the 'Marriage at Cana,' painted in 1681 for the cathedral of Notre-Dame. There are by him at Versailles several views in the gardens of that palace. He etched a plate representing 'Our Lord on the Mount of Olives,' and a series of seven scenes from the history of Venus. He was admitted into the Academy in 1672, and died at Villers-sur-Marne in 1708.